Mitt i natten


Det går liksom runt här hemma, nu är det Tex som är dyngsnorig och har feber. Jag tränade för första gången sen förra måndagen. Skönt!!

Imorgon bitti ska jag vara på jobbet kl 07 😮 Det var längesen jag var i farten så tidigt…. eller egentligen inte. 

27 maj skrev jag så här

Hur har veckan varit?

Vill säga att den varit bra, kan känna lite konstig yrsel ibland men det är som det ”ska” vara. 

Har vaknat tidigt som sjutton flera dagar. Kl 4 var jag uppe i tisdag morse, hur sjukt är inte det?! Dom säger att det är cortisonet och det är väl så. Jag håller på med nåt hela tiden. Kan plötsligt studsa upp och börja skura golv, tvätta, plocka, vattna. Ja i princip vad som helst och Tex blir alldeles stressad på mig 😋

Minnet är inte på topp. Cellgifterna tar nog död på det mesta 😀 är också som det ”ska” vara. Jäkligt jobbigt när man tappar namn, lösenord m.m. Jag har alltid haft riktigt bra minne och jag hoppas verkligen att det kommer tillbaka.

Tycker att tiden går saktare nu och känner mig lite otålig. Vill att det här ska vara över, vill att håret ska börja växa, vill bli av med piccline. Vet att det bara är några veckor kvar men jag vill att det ska vara plötsligt NU.

Förutom det njuter jag av varje dag. Tycker om att vara hemma, trivs med att vara hemma. Gör bara det jag vill och orkar utan att känna nån press från nåt eller någon. Vila har jag varken ro eller tid med 😅 Skoja bara, klart jag vilar men det är bara korta stunder och det räcker.

Man kanske skulle dra i sig en näve cortisontabletter så  man får städat här hemma 😂

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.