Ja men tänk vad lätt det kan vara att bara råka boka en resa så här på en onsdag kväll före midsommar 8)
Jag kunde liksom inte låta bli…..
I slutet av augusti bär det av till Ayia Napa, Cypern.
Nu måste jag verkligen dra iväg och skaffa mig ett nytt pass. Har dragit på det ända sen vi kom hem från Rom.
Bandagen är borta och det går framåt för var dag för båda två.
Anton är ganska uttråkad, det kryper lite i kroppen när han inte kan röra sig som han brukar.
Jag är så otroligt glad att han har så omtänksamma, snälla, fina kompisar. Han är med fast han inte kan vara med på allt. Dom är verkligen underbara.
Han missar tyvärr fotbollscupen i Malung. Eller missar och missar, vi ska åka dit men han får inte spela ifall han skulle få en smäll eller spark på benet. Han vill så gärna vara med och spela.
Nu har han kommit på en idé. Om vi sätter skumgummi och sen plåt runt benet så kan jag vara med.
Mamma, ringer du till Per-Mats (läkaren) och frågar om det är OK?!
Ja vad säger man. Kreativiteten är det inget fel på 😀
Vi har bott i vårt radhus i 14 år. Vi har haft samma grannar i 14 år (närmast) och det är världens bästa grannar. Håkan, Petra, Wiliam och Tim.
Barnen var små då men det kan man inte säga att dom är nu. Att tiden går kan man verkligen se på barnen.
I fredags tog William studenten. William är en otroligt fin kille och jag är övertygad om att det kommer att gå jättebra för honom i vuxenvärlden.
Vi var inte med på utsparken vid skolan med våra haltande barn men vi var med på andra sidan häcken. Jättetrevligt och kul att vi fick vara med och fira hans student 🙂
Lycka Till Wille!
I helgen är det stor Loppis på Nickback Arena. Förra året stod jag där och sålde.
Det var första gången i mitt liv jag stod på en loppis och det var den sista också för den delen. Inte riktigt mig grej om man säger så.
Jag har ändå varit där idag. Malin skulle jobba i café och jag strosade runt och pratade med en massa folk. Det är mycket roligare än att stå och sälja 😛
För övrigt gjorde jag ett riktigt fynd till Alex idag. Inte på loppis men på Stadium.
Han SMS:a mig vid 13 och frågade om jag kunde dra iväg och köpa ett par fotbollsskor till honom (match kl. 14) för hans hade spruckit. Lite panik alltså.
Kollade på nätet och det skulle finnas hans storlek i stan. Drog dit, tog sista paret.
Ord. pris 1399 kr
Rea 999 kr
Medlemspris 599 kr
Det tycker jag är fynd 🙂
Vi tog våra halta/lytta barn och åkte till Bomhus för att fira Ida som fyllde 12 år den 8 juni och Elin som fyller 15 år den 23 juni.
Det ser onekligen lite lustigt ut när båda kommer haltande med kryckor.
Vi fick gott fika, tänk att allt onyttigt kan smaka så gott.
Ida fick ett stipendium i musik på skolavslutningen. Riktigt kul och hon är jätteduktig på att både sjunga och spela gitarr & keyboard. Det kan inte komma från vår sida av släkten *fniss*
Så var det Malins tur att operera sig. Vi var uppe med tuppen och for till dagkirurgin i Sandviken.
Operationen gick bra men det var ingen trasig menisk som läkaren först trodde. Det var Plica synovialis vilket är en medfödd förändring.
En rest från fosterstadiet i knäleden. Denna rest bildar en förtjockad, veckad ledhinna på olika ställen, vanligen under lårmuskelsenan eller längs inre ledspringan vid knäskålen.
Symtom kan uppstå som en följd av våld direkt mot knäleden om patienten har denna medfödda förändring. Det var alltså det som hände när hon gjorde illa sig.
Symtomen tolkas ofta som besvär orsakade av en medial meniskskada.
Det där inflammerade, irriterade vecket har gjort att hon har typ som ett skavsår mot lårmuskeln. Läkaren tog bort den och spolade rent i knä så nu står det inte på så är hon fit for fight igen. Så skönt att det inte var menisken.
När hon vaknat till och kände sig piggare och skulle byta om fick hon en svimningsanfall. Bara att lägga ner henne på golvet och börja om med vila. Nån timme senare gjorde vi ett nytt försök och återigen ett svimningsanfall. Då fick hon dropp och vila.
Försök nummer 3 blev rullstolsvägen. Vi skrattade gott både hon och jag för rullstolen var verkligen rutten, halvpunka och rasslig.
Nu mår hon bättre. Så skönt att dessa 2 dagar är över och nu är mamman jättetrött.
Då jag bokade ett cheapcharlie hotell kan vi inte påstå att frukosten var så exklusiv men vi har ändå sovit gott inatt.
Anton fick dock ingen frulle.
Bara en förälder får följa med när barn sövs och Tex följde med Anton idag. Det är SÅ jobbigt att vänta, tiden bara sniglar sig fram. Väl ute tog vi en äcklig kopp kaffe och väntade på att läkaren skulle ringa. Det gjorde han och det är en sån lättnad att höra att operationen gått bra.
När han öppnade såg han att benhinnan var irriterad så förutom att klyva muskelhinnan lättade han på benhinnan.
Anton mådde illa efter narkosen så vi fick vara kvar ända till halv 4 innan vi fick åka hem igen.
Nu mår han bra. Kryckor i 3 dagar och lugn i 14 sen får han leva vanligt fritidsliv i ytterligare 2 veckor innan han får börja träna igen.
Varför han har fått så här? Han är ”för” idrottsaktiv.
spicyewa 