Sov faktiskt till 09:20 imorse och jag tror jag har sovit ganska skönt.

Åt frulle, duschade hibiscrub, åt lunch, packade väskan och åkte till sjukan. 

Vet inte vad jag ska tycka om onkologmottagningen. Gilla eller ogilla? Gilla för att all hjälp finns att få där. Ogilla för att alla som går dit har samma sjuka.

Träffade först min kontaktsköterska Pia. Jag tycker om Pia. Hon tittade på mitt ärr och tömde ut vätskan som var kvar. Den var lite tjock i konsistensen så hon var lite sjalu på om det var en infektion eller inte. Hon tog ett CRP blodprov  och sparade det första av sårvätskan som rann ur i nån form av spruta. 

Hon hämtade läkaren som bestämde att jag inte skulle få nån picc-line insatt och ingen behandling idag. Har man en infektion kan man få blodförgiftning och det vill man ju inte ha. Frågan var då om jag skulle få antibiotika?

Jag fick en ny protes i silicon som har en lite annorlunda baksida som fyller nån funktion i form att det aktiverar kroppen att jobba för/mot sårvätskan. Fatta inte riktigt 😜

Den låg i en fin hattask och jag blir alldeles fascinerad över hur allt fungerar. 

Pia sprang sedan iväg med CRP för att få en analys medan Tex och jag gick och fikade. Hon kontaktade även arbetsterapin då jag behöver en annan bh som går högre upp i armhålan. 

Vi fikade och fick sällis av Camilla Z som skulle på ett jobbmöte. 

Tex åkte sedan hem och jag gick tillbaka till onkologen. Träffade på en bekant och pratade en stund. Så ringde arbetsterapin och ville att jag skulle gå dit. 

Traskade dit och fick en ny bh + nåt avlastande tryckskum som jag ska ha i armhålan. BH:n ska jag ha dygnet runt i en vecka. Känns lite sunkigt men jag får en till bh med posten. En svart! Trodde inte ens det fanns svarta 😁

Världens fulaste bh men den var riktigt skön och fyller sin funktion och det är väl huvudsaken 😋

Precis när jag är klar hos AT ringer läkaren och talar om att CRP var lite förhöjt men ingen fara. Jag behöver alltså inte äta nåt penicillin och kunde därmed åka hem igen. 

Jag måste erkänna att jag tycker det är skönt att det får gå några dagar till innan första behandling 😊

Igår när jag vaknade tyckte jag att armen kändes ganska bra. Milla O kom och gjorde mig sällskap i flera timmar.

Tog en promenad på eftermiddagen och jag tyckte det började kännas mer svullet under armen.

Lena kom till kvällningen och jag sa att jag måste ligga på soffan för det spände så mycket under armen. Mådde inte konstigt på nåt sätt men känslan var riktigt oskön.

Strax före 22 gick jag ner och skulle hänga en tvätt och kände att shit vad blött det känns på sidan. Det sipprade sårvätska….. så jäkla äckligt! Fick lätt panik och kastade mig på telefonen och ringde Milla O som är disktriktssköterska. Men alltså att man kan ha en så lugn, trygg och fin vän, så tacksam 💕 

Hon talade om precis hur vi skulle göra och lyckligtvis hade vi både sterila kompresser och plastfilm hemma. 

Tex fick alltså skola om till sköterska på 3 röda 😆 han blev nog också lite panikslagen men Milla var kolugn och tog allt lugnt och stilla. När vi tagit bort förbandet knäppte vi kort och skickade så hon fick bedöma hur det såg ut. Inga fara, sätt på nytt förband och det är inget farligt. Kändes tryggt!

Ser ganska sargat ut men med nytt förband ser det betydligt finare ut.

Både Tex och jag skrattade åt eländet efteråt. Syster Larsson 😂 Han är helt underbar ❤

Trodde jag skulle ligga vaken hela natten men det gjorde jag inte. Det spända i armen släppte ganska mycket när vätskan fick sippra ut. 

Ringde sjukan imorse och berättade vad som hänt. Killen (sköterskan) som jag pratade med kände sig helt lugn med Millas och vår insats så jag behövde inte åka in. Jag ska ju dit imorgon så dom tittar på det då. Hoppas att dom tömmer ur skiten så svullnaden försvinner. Kul att gå runt som en brottare liksom 😋

Har sipprat igenom ikväll igen men nu är Larsson rutinerad så det gick som en dans.

Kände mig piggare efter op 2 än op 1. Kanske för att ärret inte är lika stort eller så har jag vant mig vid känslan.

Igår natt/dag har jag faktiskt haft ont. Eller ont…. jag har svårt att på en skala skatta onthet. Ont för mig är när det verkligen dunkar som när man har värsta migränhuvudvärken. Att säga på en skala från 1-10 är svårt. Det har mest varit riktigt obehagligt och när det blir svullet under armen kan man inte vara som vanligt vilket gör att man spänner sig och får ont nån annanstans. 

Idag har jag gråtit 😭 Det bara kommer över mig och jag tycker det är så jäkla orättvist på nåt sätt. Läste på om picc-line som jag ska få insatt i armen på torsdag. Nästa jävla ingrepp! Tvätta med descutan igen och naturligtvis kan det kännas obehagligt och bli problem. Känns inte som att jag hinner läka innan nästa skit kommer. BLÄ!!

Jag vet att det blir bättre men däremellan måsta jag bryta ihop för att komma igen 💪

Vill börja med en reflektion till ett inslag på nyheterna igår. Vårdköerna är superlånga och vårdgarantin på 90 dagar kan inte uppfyllas 😱 undrar vad jag gled in i för gräddfil? Håll undan, här kommer spicyewa som får allt serverat och knappt hinner med. Man får helt enkelt vara oerhört tacksam när det fungerar och det måste jag säga att det gör för mig 👌

Natten på sjukhuset var väl så där. Det har tjutit i larm, nån skulle duscha i ”mitt” badrum mitt i natten, en säng skulle lånas från mitt rum, var fjärde timme kom dom in och tog blodtryck, puls och temp. Jag hade lite svårt att slappna av i min ensamhet och man blir lite torr och konstig i halsen när man varit sövd så jag vågade nog inte riktigt somna ordentligt.

Så blev det morgon med frukost på sängen. Nytt blodtryck, puls och temp. Kirurgläkaren kom och tittade på såret och hur mycket sårvätska som kommit ut och det var inte mycket (enligt henne). Äckligt enligt min mening 😋 Det var alltså det här som kluckade och skvalpade efter förra op eftersom jag inte hade nåt dränage då.

Fick sedan besök av en fantastiskt fysioterapeut som hette Lena och var norrländska. Hon pratade lite om mina rörelseövningar (som jag redan kan) och att man kan få lymfsträngar. Hoppas att jag slipper det, inget farligt men kan vara lite obehagligt. En sån där positiv person som tyckte att jag skulle promenera varje dag och sen bara göra vad jag vill. 

Lite konstigt att man är sjukskriven som frisk för det är så dom ser på mig. De behandlingar som kommer är förebyggande på alla sätt för att jag inte ska få tillbaka skiten. En annan är ju van vid att ligga hemma i soffan när man är sjukskriven. 

Fick även besök av bröstsköterskan som tittade och pratade innan avdelningssköterskan tog bort dränaget och nålarna i handen.

Vid 10 var jag klar att åka hem och gud så skönt det är att vara hemma. Jag tog en välbehövlig vila på soffan.

Gud som jag bävat för denna dag 😱  Operation nr 2 – borttagning av lymfkörtlar under armen. Nu när det andra är läkt ska man bli ärrad på nytt.

Hade tid för inställelse kl. 10 och Tex följde med mig. Vi väntade 50 min i väntrummet. Jag som hatar att vänta. 

Fick sedan komma in på nästa rum där jag fick byta om + dropp i armen. Tur det…. höll ju på att törsta/hungra ihjäl 😬

Så blev det väntan igen. Tyckte synd om Tex som satt på vanlig stol, jag fick i alla ligga i sängen. Varför i hela fridens dar skulle vi vara där 10??

Närmare 13:30 rullade dom iväg mig och Tex fick avvika. Vilken tur att man inte är ensam. Sällskap är guld värt 💕

Vaknade trött som sjutton typ kvart över 4. Tar en stund innan man kvicknar till ordentligt och kvart över 6 kom jag till avd 108 (gyn) då 111 B (kirurgen) var fullt. Stort rum och behöver inte dela.

Besökstid till 19 så ingen skulle hinna hit men så fel jag hade. Sköterskan kom in och sa att jag hade besök oj, spännande! Undrar vem?

Det var Mamma, Lena och Ida 😍 dom måste stått runt hörnet.

Den här outfiten bjuder jag 😜

Har ett dränage som leder ut lite blod och sårvätska. Sitter en slang i huden under armen. Skitäckligt!! Men den känns inte och gör inte ont.

Jag som tyckte det var drygt att få ligga kvar en natt tycker att det är ganska skönt nu. Fantastiskt gulliga sköterskor som pysslar om mig och håller koll.

Mamma kom till mig och tog en fika innan vi åkte till Lexe för perukprovning. 

Första känslan när jag klev in och såg alla peruker var att alla var korthåriga. Jag vill inte vara korthårig, jag vill se ut ungefär som jag gör nu. 

Så blev det min tur och perukmakaren Lena visade in mig i ett rum och tittade lite och kände på mitt hår. Så gick hon och hämtade en peruk som jag fick prova. Lite svårt att få den att sitta still på allt mitt hår och efter en stund hade jag fått till benan så som jag brukar ha den. Det kändes jättebra, över all förväntan 👍

Den jag provade var lite utkammad men den kommer att vara mer vågig/lockig när den är ny. 

Jag provade ingen annan och jag har bestämt mig för den här.

Nu är det väl lite blandat med mitt eget hår tror jag men varken Tex eller Anton såg att det var en peruk. Dom tyckte det såg ut som jag 😊

Däremellan när jag bara är hemma kommer jag förmodligen att ha en tuban. Provade hur många som helst men den här tror jag att jag fastnat för.

När jag var där var jag helt inställd på att jag skulle ha en svart men alltså svart. Testade men en svart tub när jag kom hem och det såg ut som jag hade en burka 😱 Vill verkligen inte se ut som en muslim när jag inte är det.

Jag fick en rekvisition på 3000 kr av Landstinget. Den här peruken kostar 5100 kr så jag får lägga till resterande summa själv. Den här är med syntetiskt hår vilket gör att jag inte kan platta eller locka det. En motsvarande i riktigt hår skulle kosta typ 11 000 kr.

Jag behöver även en perukställning, schampo och balsam. Jag har köpt en balja som jag kan tvätta den i också.

Det går inte att prova in peruken ordentligt så länge jag har mitt långa, tjocka hår kvar. Jag har bokat in en ny tid om några veckor då jag förmodligen har börjat tappa håret. Oavsett hur mycket hår jag har kvar då kommer jag som det känns just nu att raka av allt så jag kan prova in och använda peruken. Jag vill inte ha nåt tunt, fnösigt hår när jag aldrig har haft det förr. 

OBS! Det här är som jag känner nu. Kan ju faktiskt hända att jag ändrar mig och inte alls klarar av att raka av det 😛

Jag kanske inte behöver känna mig så ful trots allt 😊