Ingenting är inplanerat på hela helgen. Är så länge sen sist så jag kommer inte ens ihåg när det var.
Skön känsla måste jag säga 🙂
Postat med WordPress för Android
Ingenting är inplanerat på hela helgen. Är så länge sen sist så jag kommer inte ens ihåg när det var.
Skön känsla måste jag säga 🙂
Postat med WordPress för Android
Det är väldigt svårt att veta vad som är rätt och fel. Är det rätt att låta barnen vara med på tex. den här campen där dom är ”utvalda”. Det är inte gratis kan jag säga. Vad är det som säger att man vill fortsätta som i Antons fall stå i mål. Han kanske väljer att bli utespelare eller lägger skridskorna på hyllan.
Inte för att jag tror att han skulle göra det men jag kan tycka att det räcker med klubbens egna hockeyskola och Anton har förmånen att få träna på specifika målvaktsträningar i sin egen klubb.
Vore han 13 år och hade samma brinnande intresse skulle jag förmodligen tänka annorlunda.
Han känns fortfarande liten i förhållande till hur många år han har framför sig.
Undrar hur alla ”experter” resonerar?
Svårt!
Idag fick Anton ett brev på posten från Prospect Camp. Jag har aldrig hört talas om det men det är tydligen en hockeycamp för ”talanger”.
Han är en av fyra inbjudna målvakter från Gästrikland födda 2002. Tydligen är det nån som sett och har lite koll på honom. Känner mig lite stolt. Han är duktig den lilla killen som faktiskt börjar bli stor.
Ändå kan jag tycka att det är tidigt. Han är 10 år, börjar man kolla spelare redan på den här nivån?
Hur det än är så befinner vi oss på solsemester i Turkiet just den veckan så det blir tyvärr inget deltagande i år. Dom fortsätter följa hans utveckling och går den åt rätt håll blir han inbjuden till nästa år.
Idag skjutsade jag Malin till träning. När vi svänger ner mot Träffen ser vi en tjej ligga på parkeringen. Susade till i huvudet och första tanken var så klart att hon var full. Så tänker nog dom flesta.
Släppte av Malin och åkte tillbaka, tjejen ligger kvar. Ser 2 karlar vid ett sophus, stannar bilen och frågar om dom sett att det ligger en tjej där borta. Jo det hade dom och den ena mumlade nåt om att hon säkert var full.
Ja, sa jag men hon kan faktiskt vara sjuk. Man kan inte förutsätta att dom är full och även om hon är full kan hon behöva hjälp.
Jag sa att jag inte vågar gå dit själv och bad dom följa med vilket den ena karln gjorde. Han skulle bara lämna lite grejor i sin lägenhet. Jag gick fram till henne själv, kunde liksom inte vänta.
Jag ruskade om henne och ropade Hallå i säkert 5 minuter innan människan svarade. Å vad jag hann tänka, ska jag ringa 112, andas människan, vad ska jag göra? Där ligger en normal tjej i 35-års åldern på en pizzakartong i en påse. Pizzan var en enda sörja i påsen och hon hade ingen aning om var hon fått den ifrån. Hon frågade om hon var hemma.
Nej, du ligger på en parkering ute och här kan du inte ligga. Är du sjuk? Är du full? Har du druckit?
Till slut svarade hon att hon inte var sjuk och att hon hade druckit.
Vi fick upp henne på benen och hon kunde vinglande ta sig fram.
Hon blev förtvivlad och tackade för att vi brydde oss om henne.
Stackars människa!
Jag frågade om hon kunde ringa en kompis som kunde hjälpa henne men hon fick tårar i ögonen och bara tyckte vi var så snälla.
Jag känner mig i alla fall nöjd att jag tittade till henne. Mitt samvete hade inte klarat att lämna henne där och om ni bara visste hur många som åkte förbi och bara ”struntade” i henne.
Om du inte vågar gå fram själv, be någon följa med.
Även om en människa är full kan hon/han behöva hjälp.